Aktuellt fenomen: Rykten sprids nu via gossip-konton

2025-02-27 | Tid att läsa:6 minuter

"En bild på mitt ansikte har publicerats på vår skolas gossip-konto. I bilden står det att min mamma har psykiska problem, och att äpplet inte faller långt från trädet. Jag mår jättedåligt och har inte kunnat gå till skolan alls den här veckan på grund av detta." Ungdom, 15 år. *Exemplet är en typisk fallbeskrivning och baseras inte på ett enskilt anmält fall.

Skvaller- eller "gossip"-konton har blivit allt vanligare på sociala medier de senaste veckorna. Someturvas första hjälpen-enhet för nättrakasserier har fått flera förfrågningar om hjälp angående dessa konton. Även Yle rapporterade om ämnet den 26.2.2025. Vad handlar fenomenet om, och hur kan man ingripa?

Vad handlar fenomenet om?

På gossip-konton publiceras ofta falska, kränkande eller känsliga påståenden om skolpersonal eller elever, tillsammans med den utsattas namn och en identifierbar bild eller annan personlig information. Fenomenet påminner om den välkända TV-serien Gossip Girl, där en elev på en privatskola anonymt sprider rykten om sina skolkamrater och skapar kaos bland tonåringarna.

Gossip-konton har funnits på sociala medier i flera år. Till exempel skapades redan 2012 ett gossip-konto på Instagram som väckte stor uppmärksamhet i Sverige (kolla på vår True crime-video om händelsen på vår hemsida). Det ledde till upplopp i Göteborg samt resulterade i straff och stora skadestånd. Nu har fenomenet börjat trenda på flera orter i Finland, särskilt på TikTok. Inläggen får ofta tusentals visningar, och negativa kommentarer är en naturlig del av dessa konton. TikTok har blivit ett problem för skolor på grund av dessa olämpliga konton, där både elever och skolpersonal ofrivilligt kan bli utsatta för publicerade inlägg. Someturva har tidigare skrivit om liknande fenomen på sociala medier, såsom ship-konton och Gissa vem?-konton.

Populariteten hos gossip-kontona bygger på skvallrande. Vi vet alla att skvaller är fascinerande – men varför? En anledning till detta är att skvaller kan ge en känsla av gemenskap. När vi pratar om någon utanför gruppen stärks vår egen samhörighet. En annan orsak är att skvaller kan få oss att känna oss överlägsna eller viktiga. Den som skvallrar vill ofta framstå i ett bättre ljus inför andra och höja sin status (Wert & Salovey, 2004). En tredje anledning, särskilt hos barn och unga, kan vara att hantera svåra känslor och erfarenheter. Detta kan till exempel ske om skvallret handlar om något som är förvirrande eller ångestframkallande för deras åldersgrupp, eller om ämnet är tabubelagt inom skolgemenskapen.

Även sociala mediers algoritmer spelar en roll i fenomenet. Sociala mediers algoritmer kan sudda ut gränsen mellan vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. Ju mer man bläddrar bland gossip-konton som verkar intressanta, desto fler sådana konton dyker upp, medan annat innehåll minskar. Detta kan förstärka känslan hos barn och unga av att "alla gör så här" och att det därför inte är något fel med det.

Att skvallra är inget nytt, men sociala medier har gett det en ny skala och en större publik – vilket gör det ännu mer skadligt.

Varför är gossip-konton skadliga?

Att bli utsatt på ett gossip-konto kan vara mycket skadligt. Det kan leda till ångest och skam, eftersom skvallret ofta berör personliga och känsliga ämnen. I de fall som har rapporterats till oss har utsattheten för ett gossip-konto ibland lett till att den drabbade undvikit att gå till skolan på grund av det spridda skvallret. Vi har också fått rapporter om svårigheter att hantera vardagliga sysslor och problem med sömnen.

Det som gör inläggen på gossip-kontona särskilt skadliga är att den utsatta har liten kontroll över situationen. Skvaller på sociala medier kan snabbt få stor spridning och gå överstyr – något som barn och unga ofta inte inser när de skapar dessa konton. Kontonas skadlighet förstärks av att inläggen ofta har ett aktivt kommentarsfält, där andras reaktioner kan förstärka de negativa känslor som situationen orsakar.

Precis som vid ship- och gissa vem?-konton kan själva existensen av ett gossip-konto skapa oro och ångest i skolan. Elever kan vara rädda för att själva hamna i ett inlägg.

När handlar det om ett brott?

Att skapa gossip-konton kan till och med utgöra ett brott. Skadliga rykten som sprids på sociala medier kan, under vissa förutsättningar, vara brottsliga.

Brottsrubriceringen ärekränkning uppfylls om spridningen av falska rykten kan orsaka skada, lidande eller förakt mot den drabbade, eller om personen förnedras på annat sätt. Det behöver inte faktiskt uppstå någon skada, utan det är handlingens karaktär och hur kränkande den anses vara som är avgörande. Detta påverkas bland annat av hur brett ryktet har spridits och hur grovt det är i sig.

Förutom lögner kan även spridning av sanningsenliga uppgifter om en persons privatliv på sociala medier utgöra brottet spridande av information som kränker privatlivet. Till privatlivet räknas exempelvis känslig information om en persons familjeliv, fritid, hälsa och relationer. Att sprida sådan information kan vara olagligt om en privat och känslig hemlighet avslöjas och delas med många människor på sociala medier utan samtycke.

Vad kan man göra om det har skapats ett gossip-konto om skolan?

Gossip-konton riktar sig oftast mot en specifik skolas elever och personal. Vad kan skolan göra då?

• Ta situationen på allvar: Det är viktigt att skolan ingriper om sådana konton upptäcks. Bara det faktum att skolan visar att ärendet tas på allvar kan skapa en känsla av trygghet.
• Erbjud stöd: Elever som blivit utsatta kan behöva hjälp att bearbeta sina känslor och att återvända till skolan, ifall de inte har kommit till skolan på grund av situationen.
• Allmän diskussion: Ofta är skaparen av kontot okänd. I sådana fall rekommenderar vi att man tar upp frågan på en allmän nivå i skolan. Someturvas utbildningsmaterial erbjuder bra verktyg för detta. Vår infosnutt om spridning av rykten och lögner finns här (för årskurs 7–9).
• Uppmuntran till elever: Elever kan också vägledas i hur de kan stödja en skolkamrat som blivit måltavla för ett inlägg. Till exempel kan man säga till sin vän att det inte är något att skämmas för. Skvallrets kraft kan minskas om den som gör inläggen inte får de reaktioner och den allmänna acceptans de hoppats på.
• Information till föräldrar: Det är även bra att informera föräldrar om situationen och ge dem tips på hur de kan diskutera med sina barn om ämnet.

Someturva erbjuder gärna skräddarsydda råd och kan hjälpa till att anmäla innehåll till sociala medieplattformar. Stöd finns att få via vår tjänst på https://palvelu.someturva.fi om skolan har tillgång till Someturva.

Someturva har av Traficom (Transport- och kommunikationsverket) tilldelats status som betrodd anmälare (s.k. Trusted Flagger-status) vilket innebär att vi kan anmäla olagligt innehåll till sociala medieplattformar och begära att det tas bort. Plattformarna är skyldiga att prioritera och snabbt hantera sådana anmälningar.

Källor:

Wert & Salovey (2004). A Social Comparison Account of Gossip. Review of General Psychology, 8(2), s. 122-137. https://journals-sagepub-com.ezproxy.ub.gu.se/doi/10.1037/1089-2680.8.2.122

Skribenter:
Experterna från Someturvas första hjälpen-enhet